Australian Painter, 1887-1935,Australian painter. She studied at the National Gallery School, Melbourne (1914-16), and with Max Meldrum became involved (c. 1917) with the Meldrum circle of artists, which included Colin Colahan (1897-1987), Justus Jorgensen (1893-1975), John Farmer (b 1897) and Percy Leason (1889-1959). In 1919 she moved to the seaside suburb of Beaumaris, where she lived and worked for the rest of her life. Related Paintings of Clarice Beckett :. | Sandringham Beach | Moonrise | Beaumaris | Collins Street | Morning Ride, | Related Artists:
Paulus Bor (Amersfoort, c. 1601 - Amersfoort, 10 August 1669) was a Dutch painter.
Bor was descended from a notable Catholic family. He made a study trip to Rome, where he was one of the founders of the Bentvueghels, taking the nickname Orlando. He returned in 1626 to Amersfoort and joined Jacob van Campen in the decoration of the palace Honselaarsdijk belonging to Frederik Hendrik. In 1656, he became regent of the godshuis "De Armen de Poth" in Amersfoort.
Bor's style of painting was rather at odds with that of contemporary painters from Utrecht. He initially painted rather Caravaggisti-like history paintings, but his works fast became marked by a classicism related to that of his townsman van Campen. Through unusual compositions and primitive technique, his paintings depict strange and mysterious subjects.
k. e. janssonKarl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle.
Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl.
Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman.
Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk.
Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf.
Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873.
Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
cornelius hoyerCornelius Höyer, född 1741, död 1804, var en dansk målare.
Höyer studerade dels i Köpenhamn, dels i Paris och Italien samt var redan 1769, då han återkom hem, en ansedd konstnär inom sitt fack, miniatyrmåleriet. 1770 blev han hovminiatyrmålare och medlem av konstakademien. Från 1777 var han dennas sekreterare.